Mattias Biologi Konsult i natur
Redaktör, Pomolog, Föredragshållare och Guide
Det är nu 17 år sedan min trädgård fick ängsskötsel med fagning tidigt på våren, slåtter i juli och höproduktion till får och kaniner. Det har inneburit att växtarterna har ökat och trädgården besöks av många fjärilar. ja nu har jag en lista med 24 arter:
Mindre bastardsvärmare, Mindre tåtelsmygare, Ängssmygare, Rapsfjäril, Kålfjäril, Aurorafjäril, Citronfjäril, Mindre guldvinge, Grönsnabbvinge, Eldsnabbvinge, Ängsblåvinge, Puktörneblåvinge, Silverstreckad pärlemorfjäril, Storfläckig pärlemorfjäril, Ängspärlemorfjäril, Amiral, Tistelfjäril, Påfågelöga, Sorgmantel, Nässelfjäril, Vinbärsfuks, Pärlgräsfjäril, Luktgräsfjäril, Skogsgräsfjäril, ny 2024 svingelgräsfjäril.
Vill du lära mer om hur du gör en äng i din trädgård så kan jag komma och hålla ett föredrag.
Ingen Botanikkurs 2024 men under mer än 25 år har jag hållit en på Gotska Sandön, den senaste 2023.
2018 fick vi en mycket noggrann dokumentation av växter och djur på Gotska Sandön, kolla artlistan!
Ny växtart funnen på Sandön läs artikeln här
Läs om Mattias på Sandön eller om tallsvärmaren 2018
Läs om jordgubbarna på Gotska Sandön
iUnder hösten 2023 var jag pomolog vid Funbo hembygdsgård den 4/9 och vid Orangeriet i Botaniska trädgården 23-24/9 samt i växthusen vid Kröns trädgård den 8/10.
Kolla varför äpplena faller i SVT september 2020
Senaste publikationerna:
Uppsats i Hemträdgården 2024:3 Fermentera
Nya fynd av epifyter i Sverige. SBT 2023:180-185.
Mattias fermenterar ogräset. Sesamnytt 2023
Läs uppsatsen om "Mitt biologiska liv" i Daphne
Nattviol - tallsvärmare. Vilda Växter 2020:1
'Gniff' - en äldre violett morot. Sesamnytt.
Kom Rambo från Göteborg? Pomologen 2018
Svensk artikel om hängaplarna SBT 2017:1
Referee-granskad artikel 2014 om hängaplar
Gammal äppelsort upptäckt i Norby 2020
Ännu en sällsynt äppelsort upptäckt i Norby 2021
Historien om Hästberga-äpplet,2022.
Kolla mina publikationer
Epifyter i Sverige
Medan jag arbetade på Cenrum för biologisk mångfald som hade sina lokaler i huset som kallades Naturicum, gick jag eller cyklade genom Ultunaallén varje dag för att äta lunch på någon av restaurangerna. Det visade sig att det fanns en hel del växter som grott uppe i grenklykorna på de skogslönnar som utgör allén. Jag började fota de här växterna och på den vägen är det. Först pratade jag med redaktörerna på tidskriften Fauna och flora som satt i Naturicumhuset och de tyckte att det skulle vara bra om jag skrev en artikel om det här fenomenet.
Här är den från 2010/A publication on epiphytes in Ultuna, Uppsala.
Åren efter reste jag runt en del i landet och fotade då nya träd med växter uppe i kronan. Då upptäckte jag också en gammal publikation i ämnet och arbetade samman dessa resultat med mina egna observationer. Det blev den mer fullständiga bilden av vilka arter som kan råka dyka upp som epifyter. Nu blev det lite mer fullständigt/New publication on epiphytes in Sweden 2015.
Eftersom jag hade väldigt mycket bilder och dokumentation till denna artikel fick jag sammanställa en Word-fil med alla bilder och en tabell över var epifyterna sitter i träden.
As the material with all the pictures of the epiphytes was considered to large I prepared a Word-file with the compleate documentation. I also made a summary in English and a table for all the species with scientific namnes. This contains also a description where in the tree, the epiphytes was found.
Här är Wordfilen som sparats som PDF-fil/press here to wiew the Word-file now saved as a PDF-file.
Här kunde det ha slutat men nu har jag fått kontakt med fler biologer som gjort liknande observationer och skickat foton. Även jag har observerat nya kombinationer mellan värdträd och epifyt. Det här tänkte jag kunde vara intressant för fler. Därför planerar jag att publicera nya fynd sedan 2015 på den här sidan.
Ja!! Jag vet, det finns inga riktiga epifyter i Sverige. Ingen art har några speciella anpassningar för att kunna gro och växa i trädklykor. Det är bara slumpen som för dit frön eller frukter med vind eller fåglar/djur. Det är ändå intressant att de klarar sig och att det har gått att få ihop så många arter som värdträd och så många arter som epifyter. Jag kallar dem epifyter för enkelhetens skull.
Här är en diskussion i Vilda Växter 2020:1 där min bild får illustrera frågan vad en epifyt är.
